Jag har fått hem Explodera Bateria & Håkan Hellström live på peace and love 2009. Nu sitter jag och och Håkan och sjunger till varrandra: "jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din."

Först och främst - jag insåg inte min första kärlek förrän långt efter det var för sent.

Jag vill inte berätta så mycket om det av privata anledningar, men lite kan jag ju få ur mig! :-)

Jag var 12 år, vi var tillsammans, men sen  tog det slut efter allt som hänt. Så var det väl inte så mycket mer med det, utom att jag efter en kort tid märkte hur mycket jag tyckte om honom. Det blev massa kaos mellan oss, mest på grund av mig. Jag var äckligt omogen och avundsjuk så jag slängde massa skit på honom, sa att det var hans fel och så. Jag var förvirrad med vad jag själv ville och trodde seriöst det skulle gå mellan oss igen. Jag måste haft svårt att se saker klart asså. Vi var inte vänner på en lång tid, så fort vi pratade var jag dum i huvudet och skapade något igen. Vilket jag ångrar, för den här killen är en superdupervän och har alltid stöttat mig genom allt. Men nu har vi glidit ifrån varrandra, som man fattar, synd tycker jag.

Men såna saker händer, och den enda jag kan skylla på är mig själv. Jag var värsta bitchen på den tiden, det var jag verkligen...

Men tiden läker alla sår, kom ihåg det. :-)